Se recension i Svenska Sagbladet
Se recension i Om konst
Där fanns nya spår att följa i ett par målningar. Bilder som fotografiska negativ. Jag spelade Rhodespiano till egna toner i reverb. Tittade på dans. Tänkte på ordlösa språk.
Dukar och pannåer dränktes i färg, medel och stoff. När jag målade automatiserade jag ansatserna som i trance. Något uppenbarade sig i ögonvrån. Det försvann när jag tittade dit.
Så uppstod allteftersom ett stilla hållande runt sjudande rörelser. Ljus som pulserar fram. Lager på lager som vrider sig runt sin egen axel. Allt tycks komma tillbaka genom kroppen som i efterklang.
Martin Ålund
Martin Ålund "Efterklang" 2016, akryloch olja på duk 120x100cm